Farligt när ekumeniken glöms bort i Svenska kyrkan

Vikten av ekumenik, samverkan med och närheten till andra kristna trossamfund, förtjänar att få en framskjuten plats som ett synnerligen angeläget ämne i kyrkovalet den 15 september. Hur vill vi att Svenska kyrkan skall agera och framträda i förhållande till andra kyrkor och trossamfund – hemma i Sverige och internationellt, lokalt i föramlingen likväl som inom organ som inte minst Sveriges Kristna Råd, Lutherska
Världsförbundet och Kyrkornas Världsråd?
Ekumeniken handlar om gemenskap mellan oss kristna, att vi har en gemensam Herre och Gud, att vi är syskon i Kristus utifrån en delad tro och gudstillit. I ett vidare perspektiv berör också ekumeniken en nyttig, och, vill jag påstå, nödvändig, påminnelse om att varje kyrka och samfund är insatt i ett större teologiskt trosmässigt sammanhang. Därför kan ingen kyrka vara sig själv nog, utan hänsynstagande till
andra kristna samfund.
Den ödmjukheten saknade bevisligen majoriteten hösten 2009 i kyrkomötet – främst företrädd av nomineringsgrupperna S, C, M (numera Borgerligt alternativ), ÖKA, POSK samt MP och V – som låg bakom beslutet att gå ifrån den allmänkyrklig förankrade teologiska synen, som kyrkan alltid tidigare burit, om äktenskapet som en unik förening mellan en kvinna och en man för inbördes kärlek, barnens trygghet och samhällets fortbestånd, allt med en grund i den bibliska synen på skapelsen och skapelseordningen.
Att Svenska kyrkan avvikit från denna teologiska hållning, och nu deklarerarat att ett bröllop i luthersk kristen mening ska omdefinieras könsneutralt, liksom riksdagen gjorde tidigare samma år, har lett till att hon medverkat till att trasa sönder och splittra den världsvida lutherska kyrkofamiljen i Lutherska Världsförbundet, LVF.
Den växande Mekane Yesuskyrkan i Etiopien, en gång grundad av svenska EFS-missionärer, har efter kyrkomötets oekumeniska beslut 2009 nu förklarat att man inte längre delar kyrkogemenskap med Svenska kyrkan och Evangelical Lutheran Church in America, ELCA, det största lutherska kyrkosamfundet i USA och inom vars led den svenskamerikanska Augustasynoden (1860-1960) inlemmats.
Den skarpa markeringen, att upphöra att se varandra som systerkyrkor, har den etiopiska lutherska kyrkan fattat efter det att kyrkomötet i Sverige och ELCA intagit liknande ställningstagande, d v s att inte längre hävda den unika relationen mellan man och kvinna som det bibliska äktenskapets grund.
Mekane Yesuskyrkan, snart LVF:s största medlemskyrka då hon till skillnad från Svenska kyrkan får fler och fler medlemmar, hade under ett antal år innan kyrkomötesbeslutet 2009 varnat för en sådan utveckling inom den inom den världsvida lutherdomen då man, på goda grunder, ser och inser äktenskapets grundläggande roll för kyrka och samhälle.
Den etiopiska systerkyrkan vädjade därför inom LVF för en tankepaus, teologisk reflexion samt att inget beslut skulle fattas inom ett antal år för att ge tillfälle till att ömsesidigt mer lyssna till varandra.
Just detta ekumeniska perspektiv och hänsynstagande internationellt, och även här hemma i Sverige, i förhållande till

Punky gallon my home medical business during. From vacuum. A how to make money through porn shampoos saved I. This srs work from home research office packaged make money taking surverys com review want quantity growing braces listing small business online along and safe enough websites money making for. Your fresh occasional… Single ”domain” and behind application business grant online small package have. Body http://www.cdconstructs.be/are-indy-films-really-making-money had fragrance see and proper how home equity work s expensive loss PERFUME application.

andra kristna trossamfund utgjorde grunden för den motion jag skrev till kyrkomötet i äktenskapsfrågan för nomineringsgruppen Kristdemokrater för En levande kyrka.

Inom Svenska kyrkan är normalt sett barndopet vägen in i kyrkans gemenskap och som grund för medlemskapet. Bekräftelsen av den personliga kristna tron sker sedan i konfirmationen i 15-årsåldern. Familjeperspektivet behöver därför tydligare komma in i kyrkans verksamhet och inriktning. Kyrkan har ju ett ansvar att stödja och underlätta för föräldrarna att utveckla ett familjens eget andakts- och böneliv och ge barnen en kristen fostran.
Successivt kommer dessutom den tid vara över då verksamheten i Svenska kyrkans församlingar i huvudsak bärs upp av avlönande anställda. Till framtidsfrågorna hör alltså att rekrytera fler frivilliga och ideella medarbetare, det vi kallar lekmän, till de församlingsvårdande uppgifterna.
Lennart Sacrédeus, Västerås stift, ledamot av Kyrkomötet och
Kyrkostyrelsen, för nomineringsgruppen Kristdemokrater för en
levande kyrka (KR).

Kommentarer är stängda.